Fan vad jag avskyr att vara beroende av myndigheter! Jag ringde förnedringskassan idag angående min sjukpenning. De inväntar besked angående min aktivitetsersättning. De i sin tur inväntar arbetsgivarintyg för perioden 1/1 2014-31/8 2015. Detta har jag varit på min chef om i ett par veckor och i måndags (!) skickade hon det ärendet vidare till lönekontoret. Den människa jag behöver komma i kontakt med där, är givetvis på tjänsteärende och åter imorgon kl 7. Imorgon kl 7 sitter jag i bilen körandes till NÄL...
Dagen började lika bra. Vaknade med en nacke som kändes som om någon stått och bultat på med slägga hela natten. Kan inte vrida på huvudet. Får ett sms från sonen, som vill bli hämtad från flickvännen. Mina argument om att bussen går, bet inte, utan fick hoppa in i bilen och åka och hämta honom. Hiva i mig morgonmedicinerna och åter till sängen och börja med redan nämnda telefonsamtal som slutade i en panikångestattack...
Försöker dessutom få iväg Elvira till skolan, med tveksamt resultat. Ska till östrabo med Samuel om en stund och träffa SYV angående återgång till skolan till hösten. Hämta barn i eftermiddag och ev konsert ikväll. Mina skedar är redan slut och klockan är inte ens halv tio... Sedan kommer förmodligen Samuel be mig ringa angående Elviras dator också, vilket definitivt kommer få bägaren att rinna över...
Fan jag har inte ens tålamod med mig själv, än mindre med krav från alla runt mig och dessutom myndighetskrav och en kraschad ekonomi på det...
Happy f-ing wednesday...
Ljus och kärlek!
Namaste
Ändå att din dag ser ut som den gör och jag kan inte låta bli och beundra dig för hur du hanterar den.På nått konstig sätt kan man konstatera vid mörkrets inbrott att man överlevde den här dagen med. Jag hoppas av hela mitt hjärta att det ekonomiska ordnar sig för det tär verkligen. ...kram på dig kämpe av guds nåde.....
SvaraRadera