Ibland kan det bara bli bättre...

Efter flera dagar av panikångestattacker lugnade det ner sig framåt lördag eftermiddag. Skönt! Framförallt som Gubben körde buss till Karlstad och var borta hela dagen. Det blir lättare att hantera hem och barn när man inte håller på att krypa ur skinnet hela tiden. ;-)

På söndagen hann jag med en hel del tycker jag. Först ringde E1 sin låtsastvilling direkt efter frukost. Då kunde inte hon vänta längre. A gick bort med henne och tog M och E2 med sig i vagnen. Det innebar att jag fick rensat kryddlandet och satt de två plantor som väntat på att få komma i jorden. Jag och S och grannpojken fick vänt och rensat kökslandet, så så fort vädret tillåter kan jag få sått mina morötter och mina rädisor. Hade tänkt sätta potatis, men det fick vänta tills nästa år. En rabarberpaj blev bakad och jordgubbssaft kokad. Höll på att hälla den på flaskor när mina svärföräldrar kom. Min svärfar fyllde 66 år i lördags så vi firade honom i söndags.

Måndagen körde A buss (igen), denna gång till göteborg och var inte hemma förrän efter läggning. Detta ställer till det lite eftersom jag har svårt att natta E2 med M fastmonterad vid tutten... ;-) Men med lite hjälp från W så funkade det ok ändå.

Gårdagen bjöd på vaccinering av de tre yngsta (E1, E2 och M). E1 får totalpanik när det gäller sprutor, så därför var A med. Jag har inte styrka nog att hålla fast henne längre... Tänk att en 6-åring kan vara så stark? När vacc var avklarad åkte jag och min mor till Göksäter för att inhandla rullgardiner. Vi har bytt fönster på hela entreplan och då rök persiennerna. Sen blev det lite nya gardiner också och lite annat... :-P

Vad denna dagen har att bjuda på återstår att se. Det blåser halv storm ute, så vi håller oss nog inomhus och motionerar tvättmaskinen tror jag. Disken står snällt och väntar på diskbänken och jag skulle vilja få sytt de nya gardinerna också, men vi får väl se vad som hinns med.