Dagen började med utsparkande av Gubbe och äldste sonen till jobbet. W har prao idag på Gubbens jobb. Fortsatte med utsparkandet, den här gången av två ungar i riktning mot skolan. Sen tanka M klä på honom, E2 och mig själv och ut och möta grannen med barn och gå till Öppna förskolan. Barnen fick röja av sig en stund och fikat och sedan hem och fixa middag. Spännande va?
Dessutom hör jag ända hit upp till köket hur tvättmaskinen skriker efter att bli påsatt. En kvinnas lott: alltid nåt eller nån som vill bli påsatt? :-D Nej, skämt åsido. men tvätten och disken är ett sånt där evigt sisyfosarbete som liksom aldrig tar slut. Liksom universum, evigt utan ände... *bläh* Man får undan eländet och det ser riktigt bra ut! Och sen? Jo då kommer nån och slänger strumpa på platsen för den fd tvätthögen och allt börjar om igen! Deprimerande va? ;-) Likadant med disken. Man står och diskar och diskar och diskar och får fram en diskbänk som man får skrubbat och allt blir tipp-topp, och vad händer? Jo, precis som man hänger upp disktrasan till tork kommer en törstig unge "kan jag få ett glas?" och sen är bilden förstörd och ett glas står på diskbänken... *suck* Liksom: what's the point?
Äh, vad jag gnäller! Jag lever ju livet jag VILL leva! Med en snygg, trevlig och underbar man (som iofs skulle vara trevligt att se lite oftare, men ändå!), fem underbara, envetna och härliga ungar och ett något rörigt men fullt beboeligt hus. Mat på bordet har vi, kläder på kroppen och (snart hoppas vi) en bil vi alla får plats i. Inga direkta utsvävningar, men ett gott liv ändå! Ja, jag är nöjd! Precis som Lisbeth Husberg... ;-)
(http://www.facebook.com/profile.php?id=100000219063914)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar