Saften är slut. Ergo; det behövs kokas ny... Hade planerat två kakbak till, som jag tvingas lägga ner. Behöver röja matkällaren inför jul, så att vi kan hiva in en del julmat där som kanske inte behöver stå i kylskåp, men ändå svalt. Klädkammaren nere hade också varit trevligt att rota fram liksom duschen nere så att två kan duscha samtidigt (vilket kunde vara käckt när pojkarna tränar samtidigt...). Pepparkakshuset ligger och väntar uppe på kylskåpet på att bli ihopsatt, bakade pepparkakor på att bli dekorerade och så har visst jag och gubben lovat pojkarna att koka knäck i år... Möjligen att jag skulle kunna få ihop pepparkakshuset under veckan, men där tar det nog stopp... Har tills på onsdag på mig, för då ska julmaten inhandlas och resten av veckan kommer att gå åt till att förbereda julmaten till julafton.
Får ingenting gjort för närvarande... Det räcker att jag lagar en enklare middag, så säger kroppen stopp så jag får sitta (eller helst ligga...) i flera timmar efteråt, vilket inte helt uppskattas av framför allt de små barnen. Hatar vad den här j-a sjukdomen gör med min kropp! Vanligtvis har jag accepterat att mitt liv till 98% styrs av vad den här demonen tillåter mig att göra, men vid sådana här tillfällen då saker BÖR bli gjorda, och helst i enlighet med den tidsplan jag satt upp, har jag VERKLIGEN svårt att acceptera att jag inte kan...
Idag har jag pressat min kropp till vad som verkar vara det yttersta just nu. Var på simskoleavslutning med Elvira (hon har blivit SÅ DUKTIG!) och därefter åkte hon och jag till Överby och inhandlade en ny julgransfot (givetvis upptäckte vi att den gamla var sprucken när granen skulle upp igår...) och handlade lite bröd. Sen hem och klä granarna (vi har en riktig uppe som jag klär, och en plastgran nere som barnen får klä. Bägge skedde med hjälp av min mor, som passat de övriga barnen medan jag och Elvira var iväg.), fixa nåt lättare ätbart till de tre barn som var hemma (frukt till tjejerna och en burk middag till Melle) och sen fixa middag tills A kom hem från jobbet. Där tog det stopp, och gjorde egentligen så redan efter granen...
Har till min stora sorg fått hiva ut hyacinterna. Har insett att de är en orsak till min kliande och rinnande näsa och mitt evinnerliga nysande. Den andra är att hasseln redan börjat blomma... Antihistaminer och näsdukar är min melodi just nu.
Imorgon kör A buss hela dagen. Kropps damer ska spela i Höör, av alla ställen. Så jag och barnen får försöka klara dagen själva. Tänkte försöka ta mig bort till affären och köpa lite saft (fixar förmodligen inte att koka någon före jul...) och ett gäng äpplen. A jobbar dessutom sent hela veckan som kommer, utom onsdag då jag och min mor ska handla julmaten, så det blir inte mycket gjort i veckan heller. Men det kanske är bra att tvingas att inte göra nåt...
Har börjat ta mina sprutor var 5:e dag, så får vi se om det kan ha lite effekt på min förlamande trötthet. Förhoppningsvis kan jag sedan glesa ut dem.
Tanken är att jag ska börja jobba två dagar i veckan efter nyår. Måndagar och fredagar har jag iaf lagt schema för. Jag både ser fram emot och fasar för detta. Ser fram emot; för att få lite mer egentid och få äta lunch utan barn! Fasar för; tja, jag har ju inte jobbat något större på ett par år, så känner mig gott ringrostig... ;-) Men jag hoppas jag snart kommer in i det igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar