tisdag 6 mars 2018

Ett par tunga dagar

Några jobbiga dagar har det varit, med ångest och ME-skov. Ångesten utlöser ME-skov, har jag lärt mig, den hårda vägen... Båda triggar igång farbror Fibbe också. Men, liket lever...

Både lördag och söndag vaknade jag med ångest. Eller rättare sagt, jag har vaknat och mött ångesten stå och vänta på att få ta över mitt liv igen, vilket den gjorde med glädje... Lite som den här fantastiska Poetry slammern konstaterar. Här Finns länken, följ den, lyssna och förstå vad ångest innebär. Hon är helt fantastisk! I söndags var jag iaf såpass redig att jag tog en Atarax för att mota bort ångesten lite. Men det gjorde att jag var halvt utslagen hela dagen. Eller ja, det ihop med ett par dagars ångest. För ångesten är utmattande. Det vet alla som lever med eländet. När ångesten väl bestämmer sig för att släppa taget, kommer utmattningen och tar över i dess ställe.

Igår,  började vi hos psykologen där jag och A går för att få ordning på Esters sömnproblematik. Det går såpass bra nu att vi bestämde att vi avslutar Ester på "teamet". Elvira är en helt annan historia. Hon är långt från ett avslut, både där och på BUP. Men det finns alltid en ljusning. Sedan var det den vanliga veckohandlingen med mor. Kom hem och svärmor kom och tog ett röjartag i huset, och fick tom lite fart på Samuel. Så innerligt tacksam för all hjälp hon ger oss! Jag orkar inte och Anders jobbar ju så han hinner inte. Så ja, jag är tacksam för all "hemhjälp" vi kan få. 💙Det betyder mycket.

På eftermiddagen var jag och Elvira till sjukgymnasten, denna sävliga norrlänning, som hade knåpat ihop ett träningsprogram åt Elvira. Hämtade de tre små och hem och fixa lite mat.

Idag, är jag helt slut... Ute för räkning om man så vill. Tom magen har sagt upp sig... Nåja, pratade lite med Elvira nu på morgonen. Hon hade som vanligt svårt att komma iväg. Vi kom fram till, att hon får som uppgift att komma iväg till skolan och äta lunch varje dag. För mat behöver hon ju i vilket fall, kom vi fram till. Hon gillar att åka buss, så den biten är inget problem. Så, nu kör vi lunch i skolan, ett tag framöver, så tar vi nästa steg när det känns rätt. Hennes mentor är också med på det tåget. Så, Elvira kom iaf iväg idag och tom på lektion! Heja min fantastiska dotter! Kämpa på och låt för f-n inte ångesten vinna!!!

Jag, har tillbringat denna dag i sängen, med kortare avbrott för toalettbesök... Hade hoppats på att kunna åka på pubmoot i Göteborg ikväll, men det är nog tyvärr rätt uteslutet... Nåja, får väl packa tyg till sy-lan istället... Åker på torsdag morgon mot en välbehövlig symester. Ser fram emot detta! Det enda jag satt som mål, är att sy sommarjackor till Ester och Minna. Sedan får vi väl se om det hinns med något mer.

Nu, fortsatt vila och sedan hämta de tre små avkommorna. Längtar efter dem och saknar dem på dagarna. Jag önskar så att jag orkade ha dem hemma istället för på fritids, men som det är nu så har de det bättre där. Men det gör ont i mammahjärtat...

Ljus och kärlek!
Namaste




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar