Ja, nu var det längesedan jag bloggade, men nu tänkte jag göra ett försök att börja om på ny kula.
Sedan sist gång (för ungefär två decennier sedan...) är jag sjukskriven sedan 2,5 år pga min fibro, ME och att jag efter 6 år då jag gått på ren envetenhet gick rätt in i kaklet. Ett halvår innan dess sattes ett läkemedel in, Cymbalta, som kan ha effekt på värken vid fibro. Där tog mitt liv slut. Detta insåg ingen då. I 2,5 år har jag varit som död inombords. Inget känsloliv alls. Däremot hade den ingen direkt inverkan på värken. Den tog min ångest till 75%, men också allt annat jag kände och därmed också min skaparlust. Min sylust. Min terapi försvann. Jag har levt i ett bottenlöst vakuum.
I somras började jag fundera. När jobbade jag sist? När sattes Cymbaltan in? Insåg att jag jobbade i ett halvår efter att den sattes in och sedan kom väggen... I höstas bestämde jag mig; Cymbaltan måste bort! Ringde min läkare och berättade om min teori, samt att min sexlust och förmåga dessutom var försvunnen. Vi kom överens om att trappa ut Cymbaltan över en vecka och sedan ersätta den med Voxra. Efter 5 dagar av uttrappning, började känslolivet vakna igen! Jag såg ett klipp på nätet, minns inte vad det var, men det var något i stil med någon som räddar djur i nöd eller liknande, men jag började gråta. Av glädje och känslosamhet. Jag började kunna känna glädje, sorg, ilska, lust... Nu har det gått 1,5 månad efter bytet och min sylust har återvänt! Min terapi, min enda punkt i livet där ingen ångest finns! Jag ska börja arbetsträna snart också. Mitt liv är på väg tillbaka!
Sedan sist har jag också lämnat svenska kyrkan. Mitt sökande efter "rätt församling" har aldrig upphört. Till slut, insåg jag att det inte var rätt församling jag sökte, utan rätt religion. Jag har hittat tillbaka till mina rötter, där jag var som barn. Min "kyrka" är naturen, med all dess kraft och alla dess energier, elementen och årshjulets växlingar. Månens cykel. Guden och Gudinnan har många namn och skepnader och jag använder många av dem i mitt andliga arbete. Vad jag kallar mig? Tja, i nuläget eklektisk solitär wiccan. Dvs jag har min grund i Wicca, basen jag står på, men plockar delar fritt ur paganismen i stort. Jag är min egen och trivs med det. Träffar gärna andra paganer dock och diskuterar och känner samhörighet. Detta oftast genom de pubmoot jag åker till i Göteborg som anordnas av Göteborgs hedniska nätverk. Där träffas många trevliga hedningar över en öl eller tre första tisdagen i varje månad. Ett vattenhål i min vardag där jag kan samla kraft och energi! Rekommenderas!
En del i mitt arbete med mig själv och hedendomen, är mitt uppstartande av Trestads Hedniska Nätverk. Vi hittas på Facebook.Välkomna dit! Jag försöker starta upp pubmoot i vårt område dit alla hedningar/paganer eller nyfikna är välkomna! Det går trögt, men min förhoppning är att få ett öppet forum där alla intresserade kan få en mötesplats att finna likasinnade.
Så ja, mycket har förändrats i mitt liv de senaste åren. Fler väntar, men de återkommer jag med senare. Förhoppningsvis fortsätter allt gå åt rätt håll från och med nu. Längtar efter att komma åter till mitt jobb, som jag trots allt älskar! Är försiktigt optimistisk vad gäller livet i stort fn, vilket är ett stort steg i rätt riktning.
Ljus och Kärlek till er alla!
Namaste
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar