Sitter i syvrån och lyssnar på hungerspelen på ljudbok. Är så glad att jag upptäckt ljudböckernas underbara värld! Jag klarar ju inte längre av att läsa längre sammanhängande text, vilket gör att jag inte längre kan fly in i böckernas värld. Så nu kan jag äntligen göra det igen. Funkar inte alla dagar dock. Sämre dagar klarar jag inte ens av att hålla tråden i ljudböcker.
Har just fyllt i en EU-anmälan gentemot Försäkringskassan. Blir vi tillräckligt många, kanske det händer något. Imorgon ska jag föröka knåpa ihop ett brev till förvaltningsrätten också. Men det tar... Det tar krafter jag inte har. Är så trött. Trött på att kämpa. Trött på att aldrig få andas. Att inte få tillbaka någon energi... Bara den här EU-anmälan har tagit allt jag haft kvar idag. Att sitta och skriva av beslutet från FK, tar på mer än ett sätt. Dels rent fysiskt, att sitta och skriva. Dels rent mentalt. Den som skriver, läser två gånger sägs det. Så nu har jag läst vartenda ord i beslutet två gånger, ingående. Liksom för att riktigt pränta in varje ord. Det som sårar mest, samtidigt som det är skrattretande är tre meningar:
"Försäkringskassan bedömer dock att det medicinska underlaget inte visar att dina besvär och begränsningar såsom de beskrivs, ger aktivitetsbegränsningar i den omfattningen att din arbetsförmåga kan anses ha varit nedsatt med minst en fjärdedel i ett för lämpligt lättare omväxlande arbete. Ett arbete där inga tunga arbetsmoment förekommer och ett arbete där du kan växla mellan att sitta, stå eller vara i rörelse. Försäkringskassan menar att ett sådant arbete är normalt förekommande på arbetsmarknaden."
Jag klarar inte av att sitta, stå eller gå någon längre stund utan att få gå och lägga mig och vila med jämna mellanrum. Det är klart, jag skulle kunna prova sängar åt något väl valt företag... Dessutom anser de att detta är ett "normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden". Ska man skratta eller gråta?
Nåja, imorgon ska jag skriva brev. Igen...
Ljus och Kärlek!
Namaste
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar