Samma fenomen inträffar när man får höra frasen "det finns de som har det värre". En fras som sjuka får höra till leda och dessutom slänger sig själva med och som jag avskyr med hela min varelse... För allvarligt, vad är det för jävla tröst?! Att någon annan skulle ha det värre än jag? Om något, så driver det väl en mer mot självmordets rand, att veta att mitt helvete inte är gränsen utan det kan bli VÄRRE... Skulle det vara en tröst det? Sedan är jag mer än väl medveten om att det finns de som har det värre, jag menar bara att om man ska komma med någon form av uppmuntran är just den frasen tämligen värdelös.
Jag finner däremot tröst i att det faktiskt FINNS människor där sjukförsäkringen fungerar. Att det finns människor som faktiskt får rätt vård, som blir bättre om inte friska och kan återgå till arbete. Att det finns de som får igenom sin välbehövda sjukersättning och får andas. Även om vi är många, många som INTE får det utan står utanför systemet, "mellan stolarna" som det så fint kallas. Vilka jävla stolar? Snarare mellan försörjare, som FinSam så fint kallar det. Jag skiter i vilken stol jag sitter på, så länge jag får pengar på kontot och kan försörja mina barn och få tak över huvudet...
Arbetsförmedlingen har nu, äntligen, satt ner foten. Läkarna börjar murkna och ledsna på att inte respekteras för den kunskap de tillbringat så många år med att tillskansa sig. Svenska folket då? Varför kan inte VI lämna kaffekoppen och den torra kanelbullen i köket, där vi sitter och gnäller över allt elände och spyr galla över Annika Strandhäll och önskar henne allt ont, och gå ut på gator och torg och skandera att det nu fanimej får vara nog? Jo för att de som orkar, har jobb, lön, tak över huvudet, gnäller över att skatten är för hög och har på sin höjd tagit ut fem sjukdagar för att de låg i influensa 2003... Vi, som sitter i skiten, saknar kraft, ork och fysisk möjlighet att göra det. Många är vi som är sängliggande, handikappade utan röst och assistans som är dömda att dö, för att vi "hamnat mellan stolarna". Nämnde jag att jag är less på det uttrycket? Och de övriga? Ja... En svensk tiger, som bekant. Tigrarna är ju utrotningshotade, men här efterfrågar jag gladeligen en tjuvjägare som kan ta död på den jävla, svenska tigern... Den är dessutom inte inhemsk och verkar synnerligen invasiv...
Jag, skriver. Där är min röst. Den, låter jag inte tystas. Jag tillåter mig att, en aning fritt, citera Shakespeare: There's something rotten in the state of Sweden. Och, liksom när ett äpple får en murken fläck, så tenderar den att spridas. Precis som den ruttna fläcken i Sverige... Och den stinker. Den stinker död...
Jag skriver. Det är min ventil, mitt sätt att överleva mentalt. Mitt sätt att försöka tala om att kejsaren är naken. Sjukförsäkringen fungerar inte. Hur många gånger de ansvariga än säger att den gör det, så är kejsaren lik förbannat naken. Hur många fler ska behöva ta livet av sig, för att de inte ser någon annan utväg när de får avslag på avslag från fk? Hur många till ska behöva dö, i brist på den assistans de behöver? Vad är ett liv värt? Kejsaren är naken och har en lie i handen som han skördar liv med, men ingen ser...
Ljus och kärlek!
Namaste
Skrev i min osynliga kommentar att det var det bästa jag läst på länge....Uttrycket som också används flitigt är ....Ryck upp dig.... Nej man verkligen inte bättre av och vara negativ eller nedlåtande. Man får faktiskt känna sig eländig och ensammast i hela brälsen och tycka synd om sig själv utan att få glåpord efter sig. Varför inte en kram. Dom som önskar andra elände och sjukdom söker nog mest uppmärksamhet. Framför datorskärmen kan man ju göra som man tycker utan att behöva ta några konsekvenser...... Lite funderingar far bara. Nu ska jag se om det funkar kram
SvaraRaderaJa, den här gången fungerade det. ;-) Tack för dina fina ord! *rodnar klädsamt och bockar tacksamt*
Radera